Morgon efter Milans arrivederci till Champions League känner jag mig inte så ledsen längre. Det gjorde ont igår och det som gjorde mest ont var att Milan förde hela matchen, de hade spelet och de spelade som självsäkra Milan ska göra. Men kan man inte få till avsluten så spelar det egentligen ingen roll. Igår var en måste match. Ett mål av Milan hade räckt till förlängning och då hade lagen stått på lika nivå. Milan kunde inte göra mål. Milan kunde inte leverera när det gällde.
Vanligtvis tycker jag att det brukar vara tvärtom; att spelat är lite halvdant men att de iaf kan scora, medan igår var precis tvärtom. De får alltid till det ändå men igår var marginalerna på fel sida om skon. Stupidos.
Boateng var tillbaka från skada vilket var skönt att se och var med från start, men blir ju svårt när Milan inte kan göra några "fantastiska" byten då alla "fantastiska" är på plan. Strasser och Merkel var essen i rockärmen. Passar kanske Tobbe trollkarl mer än något annat.
Vad ska vi säga om Z? Zlatan Zlatan Zlatan. För tionde gången så var det tack och hej. Han var lite frånvarande igår tycker jag, vilket är helt oacceptabelt. Samtidigt fick han aldrig bollen när han väl var på rätt plats och då är det svårt att näta. Jag saknade Cassano igår, och Pippo hade behövts som den final strikern han är. Zlatan har än en gång bevisat att han inte är det. Fan Zlatan. Jag gör ju allt för dig och det här är tacken? Han själv tog utslagningen med ro så jag får väl också försöka göra det...
Med Arsenal också utslaget är det Barca jag sätter min hopp och tro till!
/C
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar